Oceanen vid vägens slut
Författare: Neil Gaiman
Originaltitle: The Ocean at the End of the Lane
Utgiven: 2013
Serie: -
Genre: Skön (Fantasy)
Utläst: 151113
Betyg: 2,5/5
Denna utgåva
Förlag: Månpocket
Översättare: Kristoffer Leandoer
Tryckt: 2015
Bindning: Pocket
ISBN: 978-91-7503-428-7
Sidor: 219
Baksidestext
Det här är berättelsen om en pojke vars oskuldsfulla barndom tog slut våren då han fyllde sju år. Det var våren då gruvarbetaren omackorderades och då familjen tog hjälp av barnflickan Ursula Monkton. Det var våren då pojkens världar – både barnets fantastiska och de verkliga – förändrades för alltid. Oceanen vid vägens slut är ett koncist mästerverk där Neil Gaiman avtäcker en berättelse, lika fantasifull som vemodig, i lager på lager och där han låter en liten pojke stå öga mot öga med förgörande ondska och finna den vackraste vänskap man kan önska.
Första meningen
Jag hade svart kostym och vit skjorta, svart slips och nyputsade glänsande skor: kläder som jag i vanliga fall kände mig obekväm i, som om jag hade på mig en stulen uniform, eller klätt ut mig till vuxen.
Originaltitle: The Ocean at the End of the Lane
Utgiven: 2013
Serie: -
Genre: Skön (Fantasy)
Utläst: 151113
Betyg: 2,5/5
Denna utgåva
Förlag: Månpocket
Översättare: Kristoffer Leandoer
Tryckt: 2015
Bindning: Pocket
ISBN: 978-91-7503-428-7
Sidor: 219
Baksidestext
Det här är berättelsen om en pojke vars oskuldsfulla barndom tog slut våren då han fyllde sju år. Det var våren då gruvarbetaren omackorderades och då familjen tog hjälp av barnflickan Ursula Monkton. Det var våren då pojkens världar – både barnets fantastiska och de verkliga – förändrades för alltid. Oceanen vid vägens slut är ett koncist mästerverk där Neil Gaiman avtäcker en berättelse, lika fantasifull som vemodig, i lager på lager och där han låter en liten pojke stå öga mot öga med förgörande ondska och finna den vackraste vänskap man kan önska.
Första meningen
Jag hade svart kostym och vit skjorta, svart slips och nyputsade glänsande skor: kläder som jag i vanliga fall kände mig obekväm i, som om jag hade på mig en stulen uniform, eller klätt ut mig till vuxen.
Den här boken har blivit hyllad på så många bokbloggar att jag kände att jag var tvungen att läsa den. Tyvärr så fattade inte jag vad grejen var. Den föll mig inte alls på läppen och jag tyckte att den var allmänt konstig. Det var till och med så illa att jag började fundera på om folk skrivit att de gillar den bara för att låta mer kulturella.
Men självklart är det inte så, tror inte att någon bokbloggare i Sverige skulle sjunka så lågt, utan det är antagligen bara jag som inte begriper konceptet. Nu var det ju inte så att jag tyckte boken var helt värdelös, jag förstod bara inte dess storhet.