läsdagboken

 

 

 

 

---

Ofta när man läser en serie så är första boken den bästa men i detta fallet så tycker jag att den sista boken var absolut bäst. Där kan vi snacka om stark avslutning. I den här boken är Republikens undergång ett överhängande hot, något som Day tidigare skulle varit överlycklig för. Men efter att ha sett hur livet i Kolonierna ser ut är det kanske säkrare att ha kvar den djävulen man känner.

 

För att kunna förhindra ett fullskaligt krig måste Republiken finna ett botemedel på den pestsmittan som den förre Elektorn släppte lös men frågan är om det kommer att räcka. Samtidigt så kämpar June och Day med sin egen komplicerade relation. Hur ska de kunna fortsätta vara tilsammans efter allt de varit med om, men hur ska de kunna vara utan varandra.

 

Hela boken är lite av en katt och råtta-lek på flera plan, som kändes lite sådär lagom jobbig och spännande. En riktigt snygg avslutning på en riktigt bra trilogi. Jag kan säga att själva slutet är något att se fram emot, det var helt klart min favorit del av boken.