Skriven av Filip Hammar och Fredrik Wikingson 2009, 220 sidor.
Jag trodde att Tårtgeneralen skulle vara en bok full med humor men istället handelade den om ett gamalt fyllo till förlorare. Det är säkert en jättekul bok om man bor i Köping eller om man har någon form av intresse av staden, men för mig som varken bor där eller har det intresset var den ganska seg.
Boken handlar om Hasse P som har flyttat till Köping just när staden utnämnts till Sveriges tråkigaste stad. Hasse P vill få lite liv i staden igen och beslutar sig för att göra världensa längsta smörgåstårta. Vi får vara med under haela resan med smörgåstårtan och även vad som som hände efter den och vilka krav som han (enligt honom själv) hade på sig.
Det här är ingen "feel good" bok och ingiver inget stort hopp om framtiden, utan det här är en bok om hur livet i en trist småstad kunde se ut under 80-talet. Om hur en hel stad kan skämas över deras val att bosätta sig.
Jag är väldigt ledsen Filip & Fredrik men det här var inte vad jag väntade mig av er.
Det här blir bara 1,5/5.