Författare: Vanessa Diffenbaugh
Originaltitle: The Language of Flowers
Utgiven: 2011
Betyg: 4,5/5
Denna utgåva
Förlag: Bazar
Utgiven: 2012
Sidor: 372
Det här är ett läsex som jag fick på jobbet. Den finns alltså inte i pocket än utan enbart som inbunden bara så att ni vet.
Blomsterspråket handlar om Victoria, ett föredetta fosterbarn som precis fyllt 18 år och därmed blivit myndig. Vi får se hur hon klarar av sin nyfunna frihet och vad hon gör med den. Som ni kanske förstår så innehåller boken en hel del blommor också. Victoria har, efter att hon ständigt kännt sig oönskad som barn, vuxit in i en roll som bråkmakare och ensamvarg, någonting hon har svårt att komma ur när någon försöker komma nära henne. Det ända hon är bekväm med och som hon förstår är blommor och blomsterspråket. Ett i stort sätt utdött språk vilket minskar chanserna för att få någon respons. Så när hon väl får det blir hon lått chockad.
Historien utspelas växelvis i nu- och dåtid vilket i vissa böcker kan vara förvirrande men det funkar väldigt bra här. Den är även sådär alldeles lagom förutsägbar som även det passar ypperligt för denna historian. Diffenbaugh har lyckets med att skriva en lättläst roman som jag fastnade för direkt i. Det ända som jag har att klaga på och anledningen till att den inte fick en fullpoängaren är att slutet inte riktigt fick det lilla extra jag hade hoppats på. Annars älskade jag den!!
