April 2014

April
17. I kroppen min – Kristian Gidlund
18. Tiara och Dr Martens – Meg Cabot
19. Vinterkampen – André Pops
20. Divergent – Veronica Roth
21. The fault in our stars – John Green

 

Ålder

Äldsta: Tiara och Dr Martens, 2000

Yngsta: I kroppen min, 2013

 

Betyg

Bästa: Tiara och Dr Martens och The fault in our stars

Sämsta: Vinterkampen

 

Format

Inbundna: 3

Pocket: 2

Noveller: -

Övrigt: -

Antal sidor: 1334

 

Språk

Svenska: 4

Engelska: 1

Original språket: 3

 

Genre

Skön: -

Deckare: -

Memoarer/Biografier: 1

Barn/Ungdom: 4

Fakta: -

 

Författare

Män: 3

Kvinnor: 2

Män och kvinnor: -

Länder: 2, Sverige och USA

The fault in our stars

Författare: John Green
Utgiven: 2012
Genre: Barn/Ungdom
Utläst: 140423
Betyg: 5/5
 
Denna utgåva
Förlag: Penguin
Tryckt: 2013
Bindning: Storpocket
ISBN: 978-0-141-34565-9
Sidor: 313
 
Baksidestext
Despite the tumor-shrinking medical miracle that has bought her a few years, Hazel has never been anything but terminal, her final chapter inscribed upon diagnosis. But when a gorgeous plot twist named Augustus Waters suddenly appears at Cancer Kid Support Group, Hazel's story is about to be completely rewritten.
 
Första meningen
Late in the winter of my seventeenth year, my mother decided I was depressed, presumably because I rarely left the house, spent quite a lo of time in bed, read the same book over and over, ate infrequently, and devoted quite a bit of my abundant free time to thinking about death.
 

Jösses vilken underbar bok! Jag bara älskar den. Jag ska vara ärlig och säga att det faktiskt tog mig ett tag att komma in i historien, sisådär 100 sidor. Men när jag väl fastnat så var det permanent. Jag skrattade, grät, blev förbannad, förtvivlad och fick en Augustusfetish.
 
Jag ska dela med mig av ett citat sedan ska jag låta er läsa boken själva, och det måste ni!!
 
"You don't get to choose if you get hurt in this world, old man, but you do have some say in who hurts you."
Taggar: John Green;

Divergent

Författare: Veronica Roth
Originaltitle: Divergent
Utgiven: 2012
Serie: Divergent #1
Genre: Barn/Ungdom
Utläst: 140418
Betyg: 4,5/5
 
Denna utgåva
Förlag: Modernista
Översättare: Katarina Falk
Tryckt: 2012
Bindning: Inbunden
ISBN: 978-91-7499-231-1
Sidor: 363
 
Baksidestext (som denna gången var på insidan av pärmen)
I Beatrice Pryos dystopiska hemstad Chicago är samhället uppdelat i fem falanger: De ärliga, De osjälviska, De tappra, De fridfulla och De lärda. En särskild dag varje år måste alla sextonåringar välja vilken falang de till tillhöra för resten av livet. För Beatrice står valet mellan att stanna kvar med in familj hos De osjälviska -  eller att vara den hon innerst inne är.
Hon gör ett val som överraskar alla, inklusive henne själv.
Under den hårda intieringsfas som följer, döper Beatrice om sig till Tris och tvingar utkämpa strider mot sina medkandidater för att upptas av De tappra. Bara tio de tio bästa släpps in, de övriga tvingas leva utanför samhället som falanglösa. Under extrema fysiska och psykiska prövningar måste Tris avgöra vilka som är hennes verkliga vänner, och va dhon egentligen känner för sin mystiske instruktör, Four.
Tris bär också på en farlig hemlighet. När samhället hotas av våldsamma konflikter inser hon att den skulle kunna rädda de människor hon älskar. Om de inte förgör henne först...
 
Första meningen
Det finns en spegel hemma.
 

Man blev ju inte besviken på den här inte. Jag har läst en del om boken och det mesta har varit positivt så jag var lite rädd för att jag skulle ha för höga förhoppningar. Men det verkar ju inte som att jag hade det.
 
Det har ju kommit väldigt många dystopiska ungdomsböcker de senaste åren men eftersom jag knappt läst några av dem så kan jag endast jämföra Divergent med Hungerspelen-triologin. Och jag är otroligt glad över att de är så pass olika som de är. Hade varit lite trist annars. Det är klart att det fanns en del likheter men det var inte så att det kändes som att jag läst historien tidigare.
 
Nu ska det bli spännande att se filmen (vilket jag ska, bara jag får tid), men tyvärr så se skådisarna inte ut så som jag har målat upp karaktärerna i mitt huvud. Framförallt inte Four, men förhoppningsvis så kommer det att räddas genom en klockren rolltolkning.