Augusti 2015

Augusti
60. Konsten att ha sjukt låga förväntningar – Åsa Asptjärn
61. Fulast i världen – Ingrid Olsson
62. Det handlar om dig – Sandra Beijer
63. Athena – Marta Söderberg
64. Lola and the boy next door – Stephanie Perkins
65. Varför kom du inte fre kriget? – Lizzie Doron
66. Lying out loud – Kody Keplinger

 

Ålder

Äldsta: Varför kom du inte före kriget?

Yngsta: Athena och Lying out loud

 

Betyg

Bästa: Konsten att ha sjukt låga förväntningar

Sämsta: Fulast i världen

 

Format

Inbundna: 2

Pocket: 1

Övrigt: 4

Antal sidor: 1850

Hyllvärmare: 3

 

Språk

Svenska: 5

Engelska: 2

Original språket: 6

 

Genre

Skön: 1

Deckare: -

Memoarer/Biografier: -

Barn/Ungdom: 6

Fakta: -

 

Serie

Första: 1

Mellan: -

Sista: -

Ej serie: 6

 

Författare

Män: -

Kvinnor: 7

Män och kvinnor: -

Länder: 3, Sverige, USA och Israel

 

Athena

 

Författare: Marta Söderbereg
Originaltitle: -
Utgiven: 2015
Serie: -
Genre: Barn/Ungdom
Utläst: 150811
Betyg: 2,5/5

Denna utgåva
Förlag: Gilla böcker
Översättare: -
Tryckt: 2015
Bindning: Häftad
ISBN: 9789186634674
Sidor: 295

Baksidestext
Maya lever i zonernas gränder, ständigt på sin vakt. Benjamin har ingen och inget, och längtar bort från sitt kriminella liv. Makten kallar dem nummerlösa. En natt kidnappas Maya och Benjamin, och vaknar upp på Athena, en hemlig agentorganisation. Tillsammans med andra nummerlösa ungdomar ska de genomgå ett rekrytprogram.

De lever i en tid när allt har fallit sönder. Ingen saknar dem. Maya och Benjamin tvingas vänja sig vid Athenas hårda värld. Men hur långt är de beredda att gå för att klara prövningarna? Hur mycket är de villiga att offra för att kanske få en ny chans?

Första meningen
Efteråt skulle hon tydligast minnas skenet.

 


Här har vi en rykande färsk bok. Och av en för mig ny författare, Marta Söderberg har tidigare gett ut två böcker men jag har faktiskt aldrig hört talas om henne. Eller så har jag det bara att jag inte läggt det på minnet. Tydligen så blev hennes roman Ramona väldigt omtyckt. Men som sagt, helt ny författare för mig.

 

Jag blev inte så förtjust i denna böken som jag hade hoppats. När man läser om den så låter den jättespänande och som en bok som skulle passa mig. Och jag själva konceptet var riktigt bra, att ungdomar blir kidnappade av staten för att tränas till agenter, men jag tyckte att den var lite seg, att handligen tappade mig lite och därmed inte riktigt fångade mitt intresse. Det var en helt okej bok och jag tror ändå att andra kommer gilla den, men tyvärr var den inte helt rätt för mig.

Lying out loud

 

Författare: Kody Keplinger
Originaltitle: -
Utgiven: 2015
Serie: -
Genre: Barn/Ungdom
Utläst: 150818
Betyg: 4/5

Denna utgåva
Förlag: Hodder
Översättare: -
Tryckt: 2015
Bindning: Storpocket
ISBN: 978-1-444-92816-7
Sidor: 357

Baksidestext
Sonny Ardmore is an excellent liar. She lies about her dad being in prison. She lies about her mom kicking her out. And he lies about sneakig into her bestt friend's house every night because she has nowhere to go.
Amy Rush might be the only person Sonny shares everything with - secrets, clothes, even a nemesis named Ryder Cross. Ryder's the new kid at Hamilton High and everything Sonny and Amy can't stand- a prep-school snob. But Ryder has a weakness; Amy. So when Ryder emails Amy asking her out, Sonny sees it as an opportunity to mees with him...
But soon it gets out of control. Sonny's going to have to lie her way to the truth, without costing her both Ryder and Amy...

Första meningen
I, Sonny Elizabeth Ardmore, do hereby confess that I am an excellent liar.

 


Som ni kanske vet så har jag tyckt om alla Keplinger böcker. I LOL så får man små glimtar av nårga av karaktärerna från hennes tidigare böcker (förutom The Swift boys & me), som jag inte var så förtjust i. Jag tyckte att de var lite överflödiga och om man inte läst hennes tidigare böcker så får man inte ut någonting av dem, tror att de bara skulle kännas lite konstiga.

 

Men något som inte var konstigt var Biancas och Wesleys återkommade besök eftersom Amy är Wesleys lillasyster. Det var en liten omställning att läsa om deras förhållande utifrån istället för inifrån, men när man väl gjort det så tyckte jag att det passade ganska bra in i huvudhistorien.

 

Och huvudhistorien tyckte jag om. Den var ibland lite (i brist på ett bättre ord) överdriven, men det var inte som jag störde mig på. Och jag tyckte verkligen om slutet, jag gillar när det är lite mer verklighetstroget. Okej, man kanske kände av lite av Hollywood-magin i slutet men lite sånt måste man ju också ha.