Författare: Mitch Albom
Originaltitle: Tuesdays with Morrie
Utgiven: 1997
Serie: -
Genre: Memoar/Biografi
Utläst: 151014
Betyg: 4/5
Denna utgåva
Förlag: Månpocket
Översättare: Kerstin Hallén
Tryckt: 2014
Bindning: Pocket
ISBN: 978-91-7643-666-0
Sidor: 183
Baksidestext
Morrie Schwartz var Mitch Alboms favoritprofessor, hans mentor och vän. På examensdagen lovar Mitch att hålla kontakten men det dröjer tjugo år innan han hör av sig. Av en händelse får han se sin gamle sociologiprofessor på teve; Morrie har drabbats av en nervsjukdom som långsamt förlamar hand kropp men inte hans lust att leva ända till slutet. Mitch beslutar sig för att besöka Morrie varje tisdag – precis som under studieåren. De samtalar om kärlek, äktenskap, känslor, förlåtelse, saknad och död. Deras pånyttfödda vänskap blir till en sista föreläsning fylld av visdom och erfarenhet, en lektion i konsten att leva.
Första meningen
Den sista kursen i min gamle professors liv ägde rum en gång i veckan i hans hem, vid fönstret i arbetsrummet där han kunde titta på en liten hibiskus som fällde sina skära kronblad.
Det här är en bok som jag gett bort i present men inte själv läst. Så det är ju skönt att nu vet att jag inte behöver skämmas över mina gåvor utan att den faktiskt är riktigt bra. När jag läste den så förstod man direkt att det var en sann historia, något som inte är uppebart när det står på fiction-hyllan i vår butik (fråga mig inte varför).
Boken är väldigt fin och stillsam, trots att den är väldigt kort så tar den tid. På ett bra sätt. Det handlar om två män, en frisk och en döende, som pratar med varandra om livet, döden och allt däremellan, så det är klart att den inte särskilt snabb i svängarna. Utan den krävde lite mer eftertanke och reflektion.
En perfekt bok att bryta av med mellan alla dussindeckare eller chick liten när man är sugen på lite mer substans.