läsdagboken

 

Författare: John Boyne
Originaltitle: The Boy in the Striped Pyjamas
Utgiven: 2006
Serie: -
Genre: Barn/Ungdom
Utläst: 151005
Betyg: 3/5

Denna utgåva
Förlag: Ponto pocket
Översättare: Anna Strandberg
Tryckt: 2015
Bindning: Pocket
ISBN: 978-91-7475-014-0
Sidor: 173

Baksidestext
En slags saga om vänskap och grymhet.
Nioårige Bruno vet ingenting om den slutgiltiga lösningen eller koncentrationsläger och han är helt omdeveten om den fruktansvärda grymhet som hans landsmän utsätter andra landsmän för. Allt han vet är att han tvingats flytta från sitt bekväma hus och sina vänner i Berlin, till ett hus på en isolerad och öde plats där det inte finns någonting att göra och ingen att leka med. Tills han träffar Shmuel, en pojke som lever ett märkligt parallellt liv på andra sidan ett stängsel, där alla bär en randig pyjamas som uniform. Brunos vänskap med Shmuel tar honom från oskuldsfullhet till uppvaknande. Och när han förstår vad han ofrivilligt är en del av är det för sent att gå tillbaka.

Första meningen
En eftermiddag när Bruno kom hem från skolan fann han till sin förvåning att Maria, familjens husa – som alltid brukade hålla huvudet nerböjt och aldrig lyfte blicken från golvet – stod i hans rum och drog ut alla hans ägodelar ur garderoben och packade ner dem i fyra stora trälårar, till och med de saker han hade gömt längst in och som tillhörde honom och son ingen annan hade något med att göra.

 

---

Jag såg filmen som baserades på denna boken för många år sedan och tyckte att den var riktigt bra. Så jag har gått och sneglat på jobbet i flera år, men nu så har jag äntligen läst den. Tyvärr blev jag inte lika impad av boken som jag blev utav filmen.

 

 

Jag gillar själva handlingen, uppenbarligen, men jag störde mig på att det inte kändes som att det var ett barn som berättade. Det var ett barns tankar och känslor men språket var alldeles för vuxet. Visst, de hade på den tiden ett mycket "bättre" språk än vi har idag men titta på första meningen. Vilken nioåring skulle formulera sig med så många satser och bistatser? Jag gjorde då inte det i varje fall. Det hade varit en sak om boken faktiskt var en vuxenroman men komma ihåg att den står på 9-12 hyllan och då bör man kanske anpassa sig lite efter det.

 

I slutet av boken skriver författaren att något såndant aldrig skulle kunna hända idag. Tyvärr tror jag att han kanske var lite för optimistisk när han gjorde det. Idag nästan tio åt efter att boken först kom ut så är inte jag så säker. Det finns så mycket krig och hat runt om i världen så att man kan bli mörkrädd. Därför är det extra viktigt att vi inte glömmer bort vad som faktiskt hänt och det är denna bok en bra påminnelse om.