Isla and the happily ever after

 
Isla and the happily ever after
Författare: Stephanie Perkins
Originaltitle: -
Utgiven: 2014
Serie: -
Genre: Unga vuxna
Utläst: 160821
Betyg: 3/5

Denna utgåva
Förlag: Usborne
Översättare: -
Tryckt: -
Bindning: Storpocket
ISBN: 9781409581130
Sidor: 375

Baksidestext
The café is boilin.
The atmospere is clouded whit bittersweet coffee. Three years of desire rip through my body and burst from my lips: ”Josh!” His head jolts up. For a long time, a very long time, he just stares at me. And then… he blinks. “Isla?”
Hopeless romantic Isla has had a crush on brooding artist Joah since their first year at the School og America in Paris. And, after a chance encounter in Manhattan over the summer break, romance might be closer then Isla imagined. But as they begin their senior year back in France, Isla and Josh are forced to face uncertainty about their futures, and the very real possibility of being apart.

Första meningen
It´s midnight, it´s sweltering, and I might be high on Vicodin, but that guy – that guy right over there  - that´s him.
 

Detta är den tredje boken av Perkins som utspelar sig i "samma värld". Isla som är huvudkaratären fick man se små glimtar av i Anna and the france kiss och hennes kärleksintressse Josh var en väldigt stor del av den boken. Den störst delen av boken är de på samma intrnatskola i Paris men ett år senare, silket innebär att de flesta av bikaraktärerna är de samma.
 
Och jag kan tycka att det är helt okej att återanvända karaktärer, till och med att det kan vara lite kul att få en lite skymt av hur det blev efter att tidigare böcker tog slut, bara det inte tar för stor plats och att det alltid cirkulerar tillbaks till dem. Tyvärr tyckte jag att det bliv lite mycket av den varan här. Om Perkins vill skriva så mycket om hur det går för hennes tidigare små älskingar så tycker jag att det skulle vara bättre om hon skev en uppföljare om dem. Eller varför inte några noveller. Oavsett vad så tycker jag att det Isla som är huvudkaraktären i denna bok, kommer i skymundan när tidgare huvudkaraktärer kommer in i handlingen.
 
Annars så är ju boken som en typisk Perkins bok, mängder av kärlek och vänskap, en del missförstånd och fel tolkningar och massor av kyssar. Man vet exakt hur böckerna kommer sluta, ingenting hon skriver är världsomvälvande eller nytt. Men alla behöver ju inte uppfinna hjulet, ibland räcker det med att man dekorerar det.

Kommentera inlägget här :